Jag summerar de sista 10 dagarna.
Onsdag 17 april inskrivning och MR undersökning talade med
läkare narkos och sjuksköterska. Infon var att jag troligen opererades som
nummer 2 på torsdagen. Fick en säng och lite slangar in i systemet. Dagen avslutades med en dusch. Sedan var det
natten…
Torsdag 18 april, vaknar tidigt och ingen frukost J sedan var det att
vänta. Före lunch kom mina båda ”operatörer” och vi hade ett förberedande samtal
och det sades att efter lunch skulle det ske. Prognos var fortfarande att detta
var en väl avgränsad tumör av grad 2. Klockan 14 var det dags och jag rullades
till OP. Där arbetar de underbaraste människor så lugnanande i sitt sätt att arbeta
och man får inte glömma de varma filtarna. Nu blev det mera nålar och lite goa
grejer skickades in och jag somnade gott. Vaknade i en sal med massa
övervakning ingen aning om tid eller dag. Mådde ganska bra och fick smärtlindring
så fort det behövdes inte behövde man be där inte J
Fredag 19 april på uppvakningen, det var bara att ligga och
vara omhändertagen, en gång i timman kom man och lös i mina ögon och jag fick
vifta med händer och fötter… allt funkade som förut. Min doktor kom och
berättade att allt gått bra och planenligt han bestämde att jag skulle göra en
ny MR igen för att se att alla dumma celler var borta. Kom ner på mitt rum runt
11 på fm och någon timma efter detta var den transport till MR. Kommer aldrig att tycka att detta är en enkel
grej utan lugnande fixar jag inte detta L
men jag överlevde och var tillbaka på salen efter någon timma. Ove min älskling
kom precis lagom när jag var tillbaka – kärlek!!!!. Nu var det bara att vila
och lite morfin vid behov. Mamma pappa och bästa vännen Susanne kom på kvällen
så roligt att träffa nära och kära.
Lördag 20 april gick i samma anda, dåligt med sömn men men
sova kan man göra sen. Bästa bror Björn kom på besök och det var jätteskönt att
prata bort en stund. Älskling Ove kom på kvällen.
Maten på sjukhus är kass så är det bara!!!!
Söndag 21 april bandage av och dusch – gud var skönt men vad
groteskt det ser ut med massa häftor i huvudet. Infon som kom var att jag skall
flytas till Näl. Men allt eftersom timmarna gick så blev det så att Hotel näl
visade sig fullbelagt så det blev en natt till i Göteborg. Älskling Ove kom på
kvällen.
Måndag 22 april - nu så transport till Trollhättan via
Uddevalla och inte var det väl den underbaraste resan. Eget rum (”isolerad” provtagning för de
multiresistenta bakterier som numera finns, policy när man kom från annat
sjukhus, jag gick igenom kontrollen J
men det var några tradiga dagar utan dusch) Inte var det bättre mat på detta
ställe. Älskade barnen Johanna och Fredrik kom på besök det var underbart. Det
talades om att jag skulle få komma hem på torsdag.
Tisdag 23 april gick i samma anda goa Gunbritt och Bosse kom
på besök och även Johanna kom upp en sväng
Onsdag 24 april. Det äckliga de tog ut från mitt huvud
skulle ju analyseras för att avgöra vad det nu egentligen var och på
Sahlgrenska har de denna sk tumörrond på onsdagar. Min läkare i Trollhättan var
osäker på om man skulle ha hunnit med alla tester till denna dag men hon skulle
kolla upp och informera mig. Hon kom in på em och sa att mitt case skulle vara
med denna onsdag och att resultatet skulle komma på torsdagen så jag skulle få
besked innan jag åkte hem. Goe Conny från Galen kom uppe en sväng och sedan kom
Älskling Ove.
Torsdag 25 april – skitdagen!
Möte med Läkare sjuksköterska och kurator plus min underbara
dotter som var med som stöd. Det som var bra var att de lyckats ta bort hela
tumören med marginal och att MR efter visade att alla dumma celler är borta…
men det var inte så ”harmlöst” som man indikerat innan op. Det var värsta
tänkbara skit. Man graderar från 1-4 och min äckliga inkräktare var av typ 3-4
alltså en elak aggressiv sak. Men det som gäller för mig är att det som fanns
har man tagit bort så jag har ingen tumör längre det finns inte på
kartan!!!!!!!!! Det är dock så att det inte räcker med op utan nu måste hela
batteriet av behandling köras igång. Strålning och därefter cellgifter. Detta
för att försäkra sig om att om det skulle finnas någon liten rest kvar som inte
syns för ögat eller i MR skall dödas och förintas. Det ingick ju inte i planen
men det är bara att ladda om och köra stenhårt på detta nu. Jag är prioriterad
och kommer att kallas till l Jubileumskliniken redan nästa vecka för att få
reda på hur och när min behandling börjar. Det var ju ett chockbesked och jag
ljuger om jag säger att jag mår bra, men jag lägger mig inte platt ALDRIG!!!!
Nu skall själ och kropp maxas för denna batalj. Som jag skrev i början så
kommer jag att använda denna blogg som dagbok och ventil – det är ibland
lättare att skriva vad man känner och det är nästan som om man skrivit ut det
så försvinner tanken lite från huvudet. Jag vet ju att många undrar och kanske
inte vill eller vågar ringa och jag kanske inte alltid orkar parata heller men
då kan vi ju i alla fall ha kontakt i detta forum – men tveka inte heller att
ringa om någon vill orkar jag inte prata så svarar jag inte och då är det ju
ingen skada skedd J
Fredag 26 april
Underbara Johanna Stefan och Fredrik med mina goa barnabarn
var nere på em och vi var ute flera timmar och grillade korv och bara umgicks
det var så skönt själklart var min Älskling Ove med mig hela dagen – du är så
underbar min man. På kvällen tog vi en tur med bilen och åkte till älgland på Hunneberg
facit en älg och några rådjur J
Lördag 27 april
En tur till Överby – köpa kattmat och lite bra och
inspirerande böcker. På em kom Bästa
Marika och Susanne och hälsade på det var jättekul och skönt med lite tjejsnack
kram till er. Sedan gjorde vi god middag, risotto med tomat vitlök sparris och
basilika serverades tillsammans med citron/smörstekt hälleflundra och ett glas
vitt vin – det var underbart gott!!!!
Söndag 28 april
Nu sitter jag här och skriver det kanske är dags att göra
lite frukost klockan närmar sig nio och jag skall nog väcka Ove – det är skönt
att han har kunnat sova länge idag han hade en jobbig natt igår.
I em åker vi till Bengtsfors och imorgon har jag tid på
vårdcentralen där för att ta bort alla metallklammor som sitter i huvudet.
Hoppas det går lätt J
på tisdagem tar vi oss ner till Sjuntorp igen det är ju lite helg.
Nu vill jag att alla skickar positiva tankar till min själ
så kommer jag att fixa detta!!
Det här kommer vi klara mamma!! Du är så fantastisk och stark, min förebild!
SvaraRaderaÄlskar dig så mycket!
Massa kramar din dotter!
Goa tös jag älskar dig också <3
RaderaJag är verkligen berörd av din blogg, har läst den flera gånger för att riktigt fatta vad det är du är med om. Du är stark Marie och jag beundrar dig för att du är den du är och kan berätta för oss hur du känner.
SvaraRaderaKram Marie (Willy hälsar också)
<3 Det känns bra att skriva och det känns som om alla vet så är det lättare att hantera. Vi syns snart
RaderaKram Hälsa familjen
Marie
Det var härligt att träffa dig oxå i lördags :-)
SvaraRaderaÄr jätteledsen att du råkat ut för detta och lite svårt att ta till sig, bra med bloggen både för dig och oss runtomkring tror jag.
Nu kämpar du på och ser framåt, och vi ses i Göteborg när du vill och orkar och vet hur det ska gå till framöver, vi har fina vårpromenader i Botaniska att se framemot :-)
Kramisar till dig och Ove <3
:)
RaderaDu kommer att fixa detta Marie. Du är stark och du har en härlig familj som stöttar dig. Kram till dig och Ove (Ulf hälsar också)
SvaraRadera//Lena
Ja jag säger som Gunde Ingenting är omöjligt :)
RaderaKram till er också
Ge järnet, Marie! Du/Ni kommer att fixa detta. Håll ihop och kämpa.
SvaraRadera//Andreas Lindblom